Det var många spännande observationer som lyftes under studiosamtalet som WorldSkills Sweden arrangerade på Yrkesutbildningsveckan 2022. De spaningar är fortfarande sanna och ger intressanta perspektiv på hur yrkesutbildningar påverkar framtiden.
Under yrkesutbildningsveckan 2022 arrangerade WorldSkills Sweden ett studiosamtal med representanter från Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera yrkesutbildning och framtid.
Medverkande: Pontus Slättman från WorldSkills Sweden, Johan Olsson från Svenskt Näringsliv, Mia Nikali från LO, Helene Myslek från Skolverket och Tomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.
Du kan titta på studiosamtalet i sin helhet eller ta del av sammanfattningen nedan där vi samlat de viktigaste insikterna från samtalet.
Vilken är LO:s viktigaste fråga att jobba med rörande yrkesprogrammen det kommande året?
– Att få fler elever att söka och tar examen från ett yrkesprogram. En gymnasieexamen är otroligt viktigt för att kunna bli etablerad på arbetsmarknaden. Idag är det stor brist på yrkesutbildad och det finns gott om jobb. Till exempel som barnskötare, kock, och elektriker. Det är också viktigt att fler utbildar sig till yrkeslärare. Det är och har varit ett bristyrke länge, säger hon.
– Många som blir yrkeslärare har länge jobbat i sina yrken. Det är positiv för då har man en stor erfarenhet från sin bransch. Nu när omställningsstudiestödet införs kommer man kunna söka det när man är mitt i livet. Det berättigar en student till bidrag på 80 procent av en vanlig lön, säger hon.
Vad tror du att dimensioneringen kommer innebära rent konkret för Skolverket?
– Att Skolverket ska vara med och stödja huvudmännen med dimensionering av utbildning innebär en ny uppgift för myndigheten. Vi kommer att behöva hitta vår roll i systemet över tid. Det innebär också att vi behöver ha en bättre regional blick, vilket utbud av utbildning som finns, hur huvudmännen samverkar regionalt och hur kompetensbehoven ser ut. Sedan hoppas vi att det vi gör bidrar till förändringar ute i Skolsverige, att elever i framtiden möter ett bredare utbud av utbildning som är bättre anpassat till samhällets kompetensbehov.
Hur kommer kursplaner och undervisningen påverkas av dimensioneringen?
– Kursplanerna kommer inte förändras av en mer aktiv dimensionering, däremot kan det bli så att eleverna får fler utbildningar att välja mellan. Både tack vare dimensioneringen men också beroende på kravet om samverkan mellan kommunerna. Det kan kanske också bli fler elever i ämnen som haft få elever tidigare
– Företagens rekryteringsbehov är stora och vi saknar många med kompetens som motsvarar gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt behöver fler ungdomar och unga vuxna rustas bättre för att skaffa sig sitt första jobb, säger han.
– Närmsta året kommer vi behöva jobba med dimensionering, attraktionskraft och relevans kring yrkesutbildningen. Det behövs fler platser på yrkesprogrammen och i yrkesvux, fler behöver vilja gå en yrkesutbildning och innehållet på utbildningarna behöver vara rätt, säger han.
– YH har fördubblats 2014-2021. Vi har kunnat bevilja fler ansökningar om att bedriva utbildning. Vi har kunnat låta utbildningar finnas kvar i YH under längre tid. Vi har helt enkelt kunnat besluta om statsbidrag till fler av de ansökningar som kommit in från anordnare och arbetsliv. Inom YH är arbetslivet med och påverkar innehållet i utbildningarna.
Vad kommer ske på sikt för er tror du rörande omvärldens efterfrågan?
– Jag tror att efterfrågan kommer att öka på eftergymnasial yrkesutbildning, det finns ett kompetensbehov i näringslivet som kan tillgodoses genom yrkeshögskolan. Innehållsligt bedömer jag att utbildningar som bidrar till klimatomställningen kommer att öka. De stora industrisatsningarna kommer också att leda till ett ändrat utbud. Jag ser redan idag att innehållet i utbildningar för många yrkesroller innehåller mer av digitalisering. Vi ser också att många vill studera på distans/i flexibla former – men även det omvända, förstås. Att 9 av 10 har jobb efter YH är förstås en framgångsfaktor.
