Vårdutbildade Linda Andersson har jobbat inom industrin i över 20 år, när coronapandemin gjorde att hon tillfälligt kunde hoppa in som undersköterska på akuten igen.
Nu är hon tillbaka i industrin, men jobbar extra på både akuten och på ett LSS-boende. Varför? ”Jag har ju jätteroligt, jag har flera jobb fast jag inte behöver det. Jag blir utmanad av mixen och rekommenderar det till alla”.
När Linda Andersson gick ut gymnasiet på vårdprogrammet för omkring 20 år sedan blev hon undersköterska. Hon jobbade i ungefär tre år, innan det blev dags att vara mammaledig. Men eftersom jobbet hon lämnat var ett vikariat så fanns det inga garantier att få komma tillbaka.
– Min man jobbade på SSAB, och jag blev erbjuden ett jobb där när det var dags att gå tillbaka. Det passade oss bra då, vi jobbade i olika skift och fick ihop det på ett bra sätt med småbarnslivet, säger Linda Andersson.
Där är Linda fortfarande kvar, idag som processoperatör. Hon trivs med jobbet, kollegorna och skiften, vilket innebär jobb i cirka 7 dagar och sedan ungefär 5 dagars ledigt.
– Jag trivs på SSAB, uppenbarligen eftersom jag har stannat i 20 år. Jag kan mitt jobb och är trygg i att jag vet precis vad jag gör under mina timmar där.
Men sen tipsade en kompis Linda om ett vikariat på ett LSS-boende (stöd och service till vissa funktionshindrade) under 2016. För Linda lät det som en spännande sak att göra de veckor hon inte hade barnen hos sig efter att hon och hennes man separerat, och hon tackade ja. Där är hon kvar, och hon trivs med att jobba extra inom vården.
– Det var verkligen roligt att komma tillbaka och få jobba med människor. I snitt så jobbar jag ungefär två pass i veckan och stortrivs.
Men ett heltidsjobb och ett extrajobb räcker inte för Linda, som i början av 2021 fick veta att SSAB gick ut med en ny policy. De med vårdutbildning fick vid eget intresse ta tjänstledigt med bibehållen grundlön, för att rycka in och jobba i den så hårt ansträngda vården under coronapandemin. Erbjudandet gällde för en begränsad tid, så Linda hoppade på det direkt.
– Jag kontaktade en bekant på akuten som bekräftade att de behövde all hjälp de kunde få, gick på intervju och blev erbjuden att börja jobba direkt. Det visade sig att jag var den enda på SSAB i Oxelösund som hade nappat, så det tog någon dag innan vi hade rett ut hur det skulle gå till rent praktiskt. Två dagar senare började jag på akuten.
Det inleddes med tio dagars inskolning för att rutinerna skulle sätta sig och Linda bli uppdaterad i arbetssättet på akuten, som naturligtvis hade förändrats en del sedan hon var där för 20 år sedan. Rutinerna var nya men kunskapen satt kvar i ryggmärgen.
– Det kändes helt fantastiskt att vara tillbaka igen. Att få hjälpa människor i skarpt läge på en akutmottagning är något helt otroligt, speciellt under en pandemi när vården är så oerhört hårt pressad. Jag kan göra något som betyder något för andra, det är en känsla som inte går att beskriva.
Då bestämde sig Linda att fortsätta jobba på akuten, och hon är kvar som timanställd vid behov. SSAB är fortfarande huvudsysselsättningen, så de andra jobben planerar hon runt det.
– Mina extrajobb känns ju inte som jobb, eftersom jag inte gör det för att jag behöver det ekonomiskt. Jag gör det för att jag trivs otroligt bra med det.
Utmaningen Linda möter på sina tre jobb får livet att fortsätta vara spännande utan att fastna i stress eller slentrian.
– Jag väljer ju själv när jag ska jobba på två av jobben, så har jag ingen lust så behöver jag inte boka på mer. Därför blir jag inte stressad av det. Mitt huvudjobb på SSAB kan jag som ett rinnande vatten och därför är det roligt att få utmana sig själv i de andra yrkesrollerna. Det har också varit nyttigt att själv inse att jag är värdefull i olika yrkesroller, men på olika sätt. Jag rekommenderar alla som kan att ha fler jobb, det är en sån stor möjlighet.
Men Linda nöjer sig inte här heller. Nu håller hon på att kika på vilka typer av vidareutbildningar det finns. Mest intresserad är hon av att gå en utbildning inom akutsjukvård för undersköterskor, eller något liknande.
– Jag ska se vad som finns på distans så att jag kan fortsätta jobba samtidigt. Jag har ju inte pluggat på över 20 år, så det skulle vara roligt. Jag gillar inte att sitta still bekvämt, utan vill fortsätta utvecklas. Jag kommer att fortsätta utvecklas och utmana mig själv så länge det är roligt. Och än ser jag inte när det skulle sluta.
