Fordonslackering med yrkesprov som lockar tjejer

När fordonslackeraren Camille Brinkemar några år efter studenten kom tillbaka till Lugnetgymnasiet som yrkeslärare påbörjade hon och hennes kollegor ett förändringsarbete. I dag är utbildningen modulbaserad och alla elever kvalitetssäkras genom likställd utbildning. Ökad kvalitet och stort fokus på förändring har positivt bidragit till ökat antalet tjejer som söker till utbildningen.

Sedan Camille Brinkemar några år efter studenten kom tillbaka till Lugnetgymnasiet som lärare har det hunnit hända mycket på skolan. Lokalerna är desamma som under hennes egen skoltid men utrustningen är utbytt och utbildningen har utvecklats.

– Då var det en ganska sömning utbildning utan någon riktig plan. Men vi diskuterade vad vi ville åstadkomma, lade om tankesättet och började arbeta modulbaserat. Ett exempel är att alla elever numera får lika utbildning – alla elever får göra samma moment.

Jobbar med yrkesämnen hela veckan

Därutöver har de också lagt om schemat så att klassen varannan vecka jobbar med yrkesämnen och varannan vecka med kärnämnen.

– Då är eleverna i yrket hela veckan. De kan fokusera på modulerna och arbetsmomenten och behöver inte lägga tid på att hoppa mellan yrkes- och kärnämnena. De kommer längre på kortare tid och resultaten blir bättre.

Tjejer lockas till programmen

Det är inte bara utbildningen som har förändrats utan även könsfördelningen. Det har blivit mer naturligt för tjejer att söka sig till Lugnetgymnasiet och lackutbildningen. När Camille gick sin utbildning var det 4 tjejer bland 90 elever.

I dag har hela fordonsutbildningen i snitt 20 procent tjejer, på inriktningen lackering har det vissa år varit upp mot 50 procent. En del pratar om Camilleeffekten, att hon har gått i bräschen för andra, visat vad som är möjligt och att man ska göra det man tror på.

– Det gäller att visa att det går tjejer här och att det också går bra för dem efter utbildningens slut. Vi vill gärna att de som är nyfikna besöker oss så de får se att det inte är så skrämmande här, säger hon.

Och visst lockar tjejer på skolan fler tjejer. En jämnare könsfördelning i branschen ger bättre möjligheter.

Erfarenhet från Yrkes-VM

Camille kan själv stoltsera med en guldmedalj i fordonslackering från Yrkes-SM 2008. Det förde henne vidare till Yrkeslandslaget och Yrkes-VM i Kanada. Hennes missnöje över en elfteplats i Yrkes-VM i Kanada blev startskottet för att kunna påverka både kommande mästerskap och den svenska utbildningen. Det var inte i första hand placeringen som gjorde henne besviken. I stället var det känslan av att vara dåligt förberedd, att inte ha fått möjlighet att träna på rätt saker. Så hon skrev ett brev till branschorganisationen och förklarade vad som kunde förbättras och hur man skulle kunna gå vidare genom att baka in tävlingsmomentet i utbildningen, något som hennes skola nu arbetar med.

Yrkesprov för elever – och lärare

Lugnetgymnasiet har i flera år gått i spetsen för att arrangera yrkesprov. Numera har Lackerarnas yrkesnämnd, LYN, tagit över provet men Lugnetgymnasiet uppmuntrar fortfarande sina elever att delta. Dessutom deltar även flera av lärarna i provet.

– Elever och lärare gör exakt samma prov, och vi på skolan har som önskemål att våra lärare ska delta, säger Camille.

Till en början var intresset från lärarna emellertid ganska svagt. Kanske för att lärarna i och med provet själva blir bedömda – och att deras poäng kan jämföras med elevernas.

– Det kan kännas obekvämt, men samtidigt tränar eleverna mer på de praktiska momenten än vad vi lärare gör, så det är inte så förvånande om de når högre. Men jag tror att det är nyttigt för oss lärare att göra yrkesprovet för vi får en förståelse för eleverna, hur det känns att arbeta under tidspress och hur vi bör lägga upp träningen inför provet. För eleverna betyder yrkesprovet mycket. De flesta sporras av poängskalan.

– De kan se vad vi lärare har fått för poäng och hur högt tidigare elever har nått. Det är extra intressant när de tränar till Yrkes-SM för då ser de hur högt tidigare vinnare har nått. Den som vill får göra om yrkesprovet varje år så många av dem som tävlar i SM och VM använder det för att gång efter annan mäta hur de lyckas. Yrkesprovet kan också användas för att nysvenskar ska få möjlighet att visa sina kunskaper och därmed komma in på arbetsmarknaden.

Tävlar i allt

Yrkestävlingar är en bra reklampelare för skolan, och i likhet med många andra skolor deltar de på mässor och ordnar öppet hus.

– Vi vill inte lura hit någon utan man måste förstå vad yrket innebär. Vi vill förmedla bilden av vad man kan bli om man går i skolan hos oss och även hjälpa till längs vägen. Engagemanget från skolan finns också kvar även för de elever som har slutat för länge sedan. Kanske är det en del av hemligheten, att studenten inte markerar slutet för skolans och elevernas kontakt.

Och tävlingsmomentet, som Camille själv saknade i sina förberedelser för Yrkes-VM, har nu fått sin naturliga plats också i skolan.

– Vi tävlar i allt, från hur man kan bryta färg till snyggaste skadereparationen. Många elever tycker att det är kul och vi får också en bra bild av hur de ligger till och vilka moment som de behöver träna mer på.