En del av skolans APL-grupp.

Transparens, prestigelöshet och erfarenhetsutbyte mellan de olika yrkesprogrammen. Det har i Skövdes kommunala gymnasieskola resulterat i en mer utvecklad APL och en möjlighet att lära av varandra.

– På många program har det nog funnits en svårighet i att utveckla en riktigt bra APL. Men när yrkeslärarna nu ser att vi har många gemensamma nämnare kan vi bättre diskutera över programgränserna, säger Carina ålebring-Jonsson, yrkeslärare på handels- och administrationsprogrammet och initiativtagare till arbetet.

Till en början fanns antagligen en viss rädsla, en oro för att behöva visa andra vad som inte riktigt fungerade. Men i dag delar alla med sig både av svårigheter och goda exempel. De lär av varandra och frågar gärna andra program hur de har arbetat med olika frågor.

– Vi ser mer och mer att alla vågar dela med sig. Vi kan prata både om vad vi är bra på och vad vi inte är bra på.
I början fanns det en oro att vi som initierat arbetet skulle tala om för de olika programmen hur de skulle jobba. Men vi klargjorde tidigt att det är programmet som ska göra jobbet. Jag är inte inne och petar i deras arbete.

Handledare sitter på dubbla stolar

Redan när Carina utbildade sig till yrkeslärare med inriktning mot handel funderade hon mycket på hur man skulle få det att fungera när eleverna för första gången skulle ut i arbetslivet och vad handledarna har för roll.

– Handledarna upplever det ofta som ett dubbelt uppdrag. De ska leda och även kunna säga till eleven när något blivit fel. Samtidigt vill de gärna vara arbetskompisar eftersom de jobbar tätt ihop och kanske får en kamratlig relation.

Handledningen visade sig skilja mycket mellan olika yrken. APL inom vård och omsorg innebär ofta att eleven går nära handledaren och följer vad hen gör. I handel får eleverna nästan direkt arbeta självständigt och möta kunder utan att handledaren finns bredvid och stöttar.

– Vi såg att eleverna släpptes fria från första stund och då insåg jag vikten av att förbereda elever väl inför deras APL-tid.

Krokar arm med varandra

Efter några år i yrket fortbildade Carina sig genom Skol- verkets APL-utvecklarutbildning och blev för tre år sedan en av utbildningens lärare. Då föddes tankar på att starta ett systematiskt kvalitetsarbete som skulle omfatta samtliga yrkesprogram i Skövde.

– Det räcker inte att jag står på handelsprogrammet och säger vad vi behöver göra. Vi har många gemensamma nämnare mellan programmen, och därför är det viktigt att kroka arm och lära av varandra.

Carina arbetade därför fram en utvecklingsplan för APL som hon presenterade för tre rektorer i syfte att få det som ett försteläraruppdrag. Förslaget gick igenom, främst tack vare rektorernas insikt i vilka vinster det fanns genom att lära av varandra. Hösten 2016 startade uppdraget, som Carina tillsammans med ytterligare en yrkeslärare nu ansvarar för.

– Det är viktigt att komma ihåg att ensam inte är stark. Jag kan inte nog poängtera att det handlar om den gemen- samma kraften. Därför räcker det inte med bara oss två, utan vi fångar upp de lärare på skolan som går eller har gått APL-utvecklingsutbildningen eller har ett intresse för frågan.
Nu är de ungefär 30 personer i skolans APL-grupp, en siffra som har fördubblats sedan starten. Det finns ett sug att vara med och att få stöttning. APL-gruppen diskuterar tillsammans hur man utifrån minsta gemensamma nämnare kan arbeta vidare, och där tar man också upp ämnen och situationer som många av lärarna har frågor om.

Allt tillgängligt för alla

På skolan finns totalt cirka 100 yrkeslärare, och utvecklingsprogrammet startade med en studiedag där även Skolverket deltog. Deltagarna fick i uppgift att diskutera var deras program befann sig när det gäller utvecklingen av APL.

De fick gruppvis rangordna vad de tyckte att de gjorde bra och vilka delar som var eftersatta och därefter mejla sin rektor med förslag på hur de ville komma vidare. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta med fler studiedagar, men däremellan använder man också skolornas intranät. Där har varje program en egen mapp där de kan lägga in sina APL-dokument, öppet för alla program att läsa och inspireras av. Det finns också en gemensam matris som innehåller tio utvalda utvecklingsområden. En sammanfattning av dem har gjorts utifrån skollag, gymnasieförordning, arbetsmiljöverkets föreskrifter och skolverkets allmänna råd.

– Det är fritt fram för alla att se hur de andra programmen jobbar och vad de tycker att de behöver mer av. Det är också bra för att rektorerna får en bättre bild av hur det faktiskt ser ut, säger Carina.

Därför tjänar skolan på en gemensam APL-utveckling

  • Det skapas ett engagemang.
  • Det blir lättare att reflektera över vad programmet behöver utveckla och att utifrån det arbeta vidare.
  • Det synliggör svårigheterna med APL vilket ger huvudman och rektor underlag för att fatta beslut.
  • Det går att hitta många samordningsvinster. ​

Så förbereds eleverna för sin APL

– Det allra viktigaste är att eleverna får en positiv syn på arbetslivet i stort. De kommer ut för första gången i arbetslivet och vet inte vad de kan förvänta sig, säger Carina Ålebring-Jonsson, yrkeslärare på handels- och administrationsprogrammet på Västerhöjds gymnasium i Skövde.

Därför, menar hon, behöver eleverna föreberedas noga inför sin APL. Det är ett arbete med flera moment och som börjar i god tid.

Årshjulet styr

Carina visar det årshjul som hon har skapat. Där syns tydligt vilka moment som ska hinnas med och när det ska göras. Det fungerar som ett stöd för lärarna och också som en påminnelse till rektor om vad som görs men sällan syns. Dessutom är hjulet ett viktigt stöd för nya lärare som snabbt ska skolas in.

Spanar in butiker

Även eleverna får ta del av årshjulet så att de ska veta hur planeringen ser ut. Deras första uppgift blir att besöka olika butiker.

– Jag uppmanar dem att gå in i butikerna men inte i rollen som kunder utan i stället för att fundera på om de skulle kunna se sig själva i den miljön. De ska få en känsla för var de passar. Det kan skilja mycket både i miljö och i hur butikerna arbetar med kundbemötande. Efter det får de önska var de vill vara och vi hjälper dem att hitta en plats.

Tränar på arbetsintervjun

I nästa steg besöker handledare från olika företag klassen. De berättar vad eleverna kan förvänta sig av sin APL hos dem och vad de förväntar sig tillbaka. De gör också korta, fiktiva anställningsintervjuer med eleverna.

– Jag vet att det här kan betraktas som lite kontroversiellt men det är ett synnerligen viktigt lärtillfälle. Det är kanske bara 10–20 procent som har varit ute i arbetslivet och nästan ingen har tidigare gjort någon anställningsintervju och vet inte hur det går till. Efteråt följer vi upp med vad som var svårt och vilken sorts frågor eleverna fick.

Brandsäkerhetsutbildning

Det är sällan som elever får någon riktigt bra säkerhetsintroduktion när de kommer ut på sin APL, till exempel en guidning i var nödutgångarna finns och hur de ska agera om det till exempel börjar brinna. Därför har programmet introducerat en brandskyddsutbildning som de får göra i förväg. Den kopplas också till branschen och vad som är viktigt att tänka på när man i en sådan situation också har kunder som inte vet var nödutgångarna finns.

APL-dag med arbetsmiljö

Det sista steget är en APL-dag. Då går de tillsammans med Carina igenom alla dokument de behöver, som närvaro och kunskapskrav för lärandet på arbetsplatsen. Dessutom kommer elever från årskurs 3 på besök och berättar om sina APL-upplevelser. Även elevhälsan och skolkuratorn deltar och ger råd om till exempel social kompetens och hur eleverna kan agera i obekväma situationer. De tar också upp mer konkreta frågor, som vilka skor man bör ha på sig under en lång arbetsdag för att inte få ont.

Väl förberedda när det är dags

APL:en börjar i februari men redan i november vet eleverna var de ska vara.

– Då kan de förbereda sig mentalt och gå förbi och säga hej till sin handledare vid flera tillfällen om de skulle vilja det, förklarar Carina.

När det närmar sig kontaktar eleverna själva sin handledare för att ta reda på hur dags de ska börja och om det är något särskilt de ska tänka på. Under APL:en får de besök både i uppstartsfasen – för att se att allt fungerar och gemensamt med handledaren göra en plan för lärandet under perioden – och i slutet där läraren också sätter betyg.

– Genom vårt årshjul kan vi förbereda eleverna noga så att de får en positiv upplevelse av både arbetslivet i stort och av yrket, säger Carina.​

Carina Ålebring-Jonsson, yrkeslärare på handels- och administrationsprogrammet.

Senast ändrad: 17/01/20