Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium har slängt det traditionella skolschemat. I stället arbetar lärare och elever i boxar. Det ger bättre resultat och effektivare utnyttjande av tiden.

På asfaltsplanen utanför Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium pågår övningskörning. Stora lastbilar rattas med millimeterskicklig precision, vilket är en nödvändighet på den trånga ytan. Några elever övar på att backa med lastbil. Andra med släp. Men egentligen är det i skolans körsimulator som eleverna börjar. I kontrollrummet sitter läraren Per Heed och följer dem koncentrerat. Då och då ger han tydliga instruktioner i en mikrofon. Körsimulatorn ger eleverna möjlighet att öva i trygg miljö utan att deras misstag gör något. Där kan Per se hur mycket en elev gasar, vilken växel som används och graden av precision. När en övning är avslutad sker en återkoppling tillsammans med eleven om hur övningen genomförts, vad som varit bra och mindre bra. Den omedelbara återkopplingen är en viktig del i det praktiska lärandet som skapar yrkesskicklighet.

Vid sidan av kör- och kransimulatorer finns här också en chassidynamometer som kan mäta lastbilarnas motorstyrka och testa bilarnas bärkraft. Möjligheter till bra teknisk utrustning är viktig i skolmiljön för att så långt möjligt kunna spegla verklighetens krav och förutsättningar.

Boxmodellen vässar resultaten

Det är, vid sidan om modern teknik, skolans speciella undervisningsform som har gjort den framgångsrik.

– Vi har slängt schemat! säger rektor Maria Gahn och kallar i nästa andetag skolan för otraditionell.

I dag är terminen uppdelad i ett antal boxar, både bildligt och bokstavligt. Idén kom för att optimera det praktiska arbetet i verkstaden.

– Problemet tidigare var att vi hade specifik verkstadstid på schemat och att eleverna då aldrig hann klart med jobben under den tiden. I vissa fall fick de vänta en vecka på att få fortsätta med jobbet. Eleverna tappade intresset och jobben tog på tok för lång tid, förklarar Maria Gahn.

Eftersom det praktiska arbetet i skolan är i fokus är det viktigt att det fungerar optimalt. Skolan tog därför bort de schemalagda lektionerna och skapade i stället boxarna.

– Det innebär bland annat att eleven får delta i det praktiska arbetet från början tills jobbet är helt klart, oavsett om det tar en dag eller en vecka. Nu kan eleverna fördjupa sig mer i de praktiska ämnena och hinna göra klart det som de påbörjar i verkstaden i stället för att utifrån ett schema slitas mellan teori och praktik.

Eleverna får ta mer ansvar

När eleverna öppnar locket på en box innehåller den ett antal delmål av den teori som de ska lära sig under läsåret. Fordonsteori, historia, engelska; varje box innehåller flera ämnen, och så ofta som möjligt ska de vara kopplade till varandra. Beroende på innehåll kan boxen ta allt från två dagar till en vecka att göra klar. Därefter får eleverna lära sig praktiskt i verkstaden.

– Det är en morot för att de ska göra klart teorin först, eftersom alla vill ut i verkstan. Genom det här arbetssättet får eleverna mer sammanhållen tid i verkstan och vi lärare kan också dagligen följa upp hur det går för eleverna, säger läraren Fredrik Lestrup.
Han bekräftar att boxmodellen har en positiv inverkan på elevernas resultat.

– Det finns ingen begränsning. Några vill ytterligare fördjupa sig i de teoretiska ämnena och har möjlighet att göra detta. Andra vill klara betinget, och kanske gör de det hemma eftersom de i stället vill ha mer verkstadstid på skolan.

Tack vare att det nya arbetssättet får eleverna mer sammanhållen tid för det praktiska lärandet på skolan, och lär sig också att ta mer ansvar, vilket syns på resultatet och innebär att de på ännu bättre sätt kan tillgodogöra sig företagspraktik. De kommer helt enkelt mycket lättare in i arbetet under praktiken vilket höjer kvaliteten. En annan positiv effekt av arbetssättet är att det nu är lättare att se varje elevs kunskapsnivå vilket gör att undervisningen blir mer individanpassad. Genom att eleverna också fördelas mellan praktiskt och teoretiskt lärande blir det också mer tid att hjälpa varje elev.

Kärnämnena fokuserar på yrket

På skolan är det yrket som står i fokus. Det innebär att detta så långt som möjligt ska genomsyra även programmets kärnämnen. Ett exempel på hur man kan arbeta är engelskläraren Kristoffer Brobergs lektioner.

– ärligt talat kan jag inte så mycket om fordon men jag försöker att hitta kopplingen till engelskan. Först måste jag sätta mig in i deras tekniska ordförråd och kunskap på svenska språket. Utifrån det kan vi lära oss de engelska fackuttrycken tillsammans, förklarar han. Med den filosofin håller han elevernas intresse för att lära sig engelska uppe samtidigt som de får ett branschspecifikt ordförråd.

– Tidigare elever har sagt till mig att det som de främst kom ihåg från lektionerna är de tekniska orden så därför har jag anpassat undervisningen till de delar som de känner att de har omedelbar praktisk nytta av, säger han.

Dessutom har det visat sig att även fordonslärarna har haft stor nytta av Kristoffers lektioner, något som än mer bekräftar skolans filosofi.

– Här jobbar vi tillsammans, och hos oss är yrkeslärare och kärnämneslärare lika mycket värda. Det gör att alla får förståelse för varandras ämnen. Lärarna är dessutom tillsammans med sina grupper hela tiden, ofta två lärare åt gången. Vi ser deras arbetstid som ett vanligt jobb och utan skolans annars vanliga håltimmar, säger Maria Gahn.

Tips!

Håll undervisningen så nära verkligheten som möjligt. Våga pröva nya metoder och satsa på nära samarbete med företag så att eleverna får utbilda sig på de moderna bilar av den typ som de kommer att möta på praktik och arbetsplatser.

Senast ändrad: 20/01/20